Katarina Nannestad är en prisbelönt australiensisk författare och detta är den första av hennes böcker som har översatts till svenska. Berättelsen utspelar sig under andra världskrigets slut och vi får följa den tyska familjen Wolf. I samband med att röda armén marscherar in i Tyskland tvingas familjen fly från sitt hem. Under flykten kommer de tre barnen bort från sin mamma och måste klara sig själva. Men att överleva i kylan utan mat och tak över huvudet och med en ständig skräck för de sovjetiska soldaterna blir en svår kamp för de tre syskonen. En kamp på liv och död.
Vi var vargar berättar om hur situationen såg ut för många
barn i Ostpreussen under denna tid. Föräldralösa barn, så kallade Wolfskinder
(vargbarn), levde i skogsområden och tvingades tigga eller stjäla för att
överleva. Många svalt ihjäl och andra lyckades ta sig till grannlandet Litauen
där snälla människor gav dem mat och ibland även adopterade barnen.
Detta är en otroligt gripande och bitvis skrämmande skildring om Tyskland runt 1945 ur ett barns perspektiv. För vad händer när det man trott på raseras och allt man fått berättat för sig visar sig vara lögn? Vad gör kriget med oss människor och kan det finnas godhet även bland fienden? Boken väcker många tankar och funderingar, så den läses med fördel tillsammans. Jag skulle också säga att även ungdomar och vuxna kan läsa denna bok med stor behållning. /Sanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar